Metoder

Bilden visar en bit av en gles skog och en bredare bäck som rinner. Över bäcken har det trillat en gran.
Foto: Länsstyrelsen Jönköping

Det finns ett antal olika biotopkarteringsmetoder du kan använda dig av när du biotopkarterar. Varje metod har sina egna regler och instruktioner som du måste följa när du samlar in din data. Samma regler används för att kontrollera din data när försöker föra in den i biotopkartringsdatabasen. För att du ska få lov att föra in din data måste du därför i förväg bestämma vilken metod du ska följa och anpassa ditt arbete så att du samlar in all den data som krävs enligt den metoden.

Vill du veta mer om vilka regler och instruktioner varje metod har ska du granska manualerna på sidan Manualer.

Biotopkarteringsmetoder som kan användas i Biotopkarteringsdatabasen

Biotopkartering – vattendrag (2017), Länsstyrelsen i Jönköpings län meddelande 2017:09

Biotopkarteringsmetoden från 2017 är den senaste biotopkarteringsmetoden som lanserades i Biotopkarteringsdatabasen. Detta är standardmetoden som alla nya undersökningar följer i Biotopkarteringsdatabasen.

Själva metoden är den senaste versionen av den biotopkarteringsmetod som utvecklades under 1990-talet. Till skillnad från de tidigare versionerna har metoden från 2017 fått en total genomgång av metodiken så att den är bättre anpassad för att användas i flera olika typer av vattenmiljöer och innehåller fler frågeställningar. Med denna metod finns möjlighet att samla in en stor variation av data beroende på vad som är viktigt för just din undersökning.

Inventeringsmetoden är helt digitaliserad och det finns inga officiella pappersprotokoll som kan användas i fält.

Biotopkartering – vattendrag (2002), Länsstyrelsen i Jönköpings län 2002:55

Biotopkarteringsmetoden från 2002 är den metod som var standard att använda innan metoden från 2017 lanserade. Många erfarna biotopkarterare har använt sig av metoden och flera pågående undersökningar som påbörjades innan 2017 för fortfarande in data i Biotopkarteringsdatabasen enligt denna metod.

Metoden från 2002 är likt metoden från 2000 inte en total omarbetning av metoden från 1997, men innehåller ett antal förtydliganden och justering baserat på synpunkter som har kommit in från användare. Justeringar gjordes också för att metoden bättre skulle passa in i den ny nationella strukturen för miljöövervakning som lanserades vid den här tiden.

För metoden från 2002 finns både digitala fältprotokoll och pappersprotokoll tillgängliga.

Biotopkartering – vattendrag (2000), Länsstyrelsen i Jönköpings län 2000:20

Metoden användes under en kort period innan metoden från 2002 lanserades men kan fortfarande användas i Biotopkarteringsdatabasen.

Metoden togs fram efter att erfarenhet från inventeringar enligt metoden från 1997 visade att det fanns ett antal brister och otydligheter som behövde åtgärdas.

Biotopkartering – vattendrag (1997), Länsstyrelsen i Jönköpings län 1997:25

Metoden från 1997 är den metod som de flesta efterföljande biotopkarteringsmetoder i databasen är baserade på. Metoden samlade erfarenheter från olika regionala inventeringar i en övergripande nationell metod.

Syftet med metoden var att ”lokalisera och kvantifiera” olika biotoper i vattendrag och dess närmiljö. Data kunde sedan användas för att beskriva ett vattendrags påverkansgrad. Resultatet användes vid till exempel naturvärdesbedömningar eller bedömning av påverkan och behov av åtgärder. Innan metoden från 1997 lanserades saknades en tillräckligt bra gemensam metod för att biotopkartera trots att behovet av biotopkarteringsdata var mycket stort.

Metod för kartering av vandringshinder och annan fysisk påverkan i vattendrag (Basbiotopkartering), Länsstyrelsen i Örebro län 2004:37

Metoden togs fram i syfte att skapa en enkel metod för kartering av vattendrag med fokus på vandringshinder och annan fysisk påverkan. Metoden har skapats för att främst användas i den nationella basinventeringen och i uppföljning av Natura 2000-områden och andra skyddade områden.

Övriga metoder

I Biotopkarteringsdatabasen går det att mata in mindre undersökningar vars syfte är att inventera andra saker än vattenbiotoper. Data från dessa undersökningar används ofta för att tillsammans med biotopkarteringsdata bedöma hur stor mänsklig påverkan vattendragen är utsatta för, om specifika människoskapade hinder finns och för att bedöma var det kan finnas behov av åtgärder.

Vandringhinderkartering

Vandringshinderkarteringar är mindre undersökningar där syftet är att dokumentera vandringshinder. Fokus ligger på att hitta och beskriva vandringshinder och den påverkan de har på vattendraget och olika fiskarters möjlighet att vandra. Vandringshinder kan vara både naturliga eller människoskapade.

Inventering av vägtrummor

I inventeringar av vägtrummor undersöks hur stor påverkan befintliga vägtrummor har på ett vattendrag. Det går även att ange om vägtrumman är ett vandringshinder. Vägtrummorna är till skillnad från andra objekt i databasen inte knutet till ett vattendrag som finns i databasen.

I nuläget går det inte att på egen hand importera inventeringar av vägtrummor i databasen. Vill du importera vägtrummor i databasen ska du kontakta biotopkarteringsdatabasens supportmejl, biotopkarteringsdatabasen@lansstyrelsen.se, så hjälper vi dig.

Läs mer om hur vägtrummor hanteras i databasen på sidan Trumdatabasen.

Inventering av vägpassager

Inventeringar av vägpassager är en metod som liknar metoden som används specifik för vägtrummor. Den största skillnaden är att metoden för vägpassage även inkluderar andra typer av passager under vägar, till exempel vanliga broar.

Metoden genomförs ofta i samband med att det behövs underlag inför planering eller översyn av vägar för att visa var det behövs åtgärder eller extra hänsyn.

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.