Vad är Biotopkartering?

Biotopkartering av vattendrag är en metod för att samla in information och data om vattendrag.

Vid biotopkartering noteras fysiska förhållanden i och i anslutning till vattendraget. Inventeraren går mot strömmen längs med vattendraget och samlar in data enligt de protokoll som metodiken är uppbyggd av. Metoden är en undersökningstyp för miljöövervakning hos Havs- och Vattenmyndigheten.

Manual och undersökningstyp finns på Havs- och Vattenmyndighetens webbplats

Manualen finns som interaktiv utbildning med text, bilder och filmer på www.hymoinfo.se. Läs mer under Utbildning

 

Under 2015-2017 reviderades biotopkarteringsmetodiken. Läs mer om arbetet här. Arbetet med att anpassa databasen till revideringen pågår.

Här finns manualer för den tidigare versionen av metodiken (2002):

Metodikbeskrivning (2002).pdf 

Fältmanual inkl pappersprotokoll (2002).doc

Bild och text nedan beskriver översiktligt vad som undersöks i en biotopkartering (gäller version 2002, protokoll B ingår inte i version 2017):
De olika protokoll som används vid biotopkartering

Biotopkarteringen består av fem olika protokoll:

  • Protokoll A används för att beskriva biotoper i vattendraget, t.ex. växtlighet och vattenhastighet
  • Protokoll B används för att beskriva biotoper i vattendragens omgivning och närmiljö
  • Protokoll C används för att beskriva tillrinnande diken och vattendrag
  • Protokoll D används för att beskriva vandringshinder i vattendrag
  • Protokoll E används för att beskriva vägpassager

Det är inte nödvändigt att använda alla protokoll vid en biotopkartering av ett vattendrag. De mest använda protokollen är A och D.

Här kan du läsa mer om biotopkarteringens syften

och biotopkarteringens användningsområden

 

Biotop